Julen är speciell i alla länder där de kristna är i majoritet. Hur noga man är med att koppla firandet i slutet av december med Jesu födelse är väl olika, men klart är att det dukas upp till fest i världens alla hörn.
Samtidigt är tiden omkring de sista veckorna i december speciell på andra sätt än att den symboliserar kristendomens grundande. Strax före julafton inträffar nämligen vintersolståndet, och det är en händelse som har uppmärksammats i princip ända sedan människan började gå upprätt. Här uppe i Norden firades till exempel midvinterblot många hundra år innan Sverige blev kristnat.
Andra gamla traditioner med firande kring datumet för jul är den persiska guden Mitras födelsedag och romarnas storslagna saturnaliefester.
Genom århundradena har det skapats mängder av traditioner för julfirandet. En del kommer och går, medan andra består år efter år. De mest kända och älskade traditionerna ruckar man inte gärna på, och idén att julfirandet ska gå till på samma sätt varje år (eventuellt med något nytt inslag) är väl en stor del av charmen med firandet. I den här artikeln kan du läsa om jultraditioner i Sverige och omvärlden.
Före jul
Tiden före jul är en tid som numera är intimt förknippad med det kommersiella. För många handlar december om att planera matinköp och inköp av julklappar. Det ska också bestämmas var man ska fira jul och just denna lilla detalj kan ge upphov till ganska mycket huvudbry. Om vi bortser från detta finns en rad gamla fina traditioner att uppmärksamma.
Julmaten
Förr i tiden gick det inte att köpa skinkan, glöggen och lutfisken i affären. Man var tvungen att ordna med all julmat själv. Det är det många som idag har börjat uppmärksamma och det blir vanligare att man tar sig tiden att förbereda julmaten från rena råvaror istället för att köpa halvfabrikat.
Att göra egen glögg är populärt även bland andra än hipsters i centrala Stockholm och det är många som börjar upptäcka de mer rustika maträtterna på julbordet och tar tiden att återskapa äldre dagars julbord.
Julskyltning och julmarknad
Idén med julskyltning är, tvärtemot vad man kan tro, inte något modernt jippo. Ända sedan stadsbildningarna i Sverige blev lite större och tätare på 1800-talet, har affärsinnehavare fyllt sina skyltfönster med julpynt och varor till försäljning inför julfirandet.
En tradition som är ännu äldre är julmarknaderna. Dessa började växa fram redan i 1400-talets Tyskland och numera finns det nog ingen ort i Europa som inte har en julmarknad. Den äldsta julmarknaden i Europa arrangerades så tidigt som år 1434, detta i tyska Dresden. Julmarknaden i Gamla Stan, som är den äldsta i Sverige, arrangerades i en första upplaga redan år 1523.
För många är det en härlig tradition att besöka en eller två julmarknader. Man strosar långsamt mellan stånden, köper på sig något här och där och dricker något värmande för att hålla ångan uppe. Särskilt populära brukar de julmarknader som har anslutning till en historisk plats vara. Julmarknader arrangeras därför ofta i de äldre delarna av städer, vid slott eller herrgårdar, eller i anslutning till hembygdsföreningar.
Lucia
Elva nätter före jul dyker hon upp, flickan med ljus i håret. Det handlar självklart om Lucia. Luciadagens morgon är mycket speciell, inte minst för barnen som i förskolans och skolans regi ofta får klä ut sig till pepparkaksgubbar och -gummor, tärnor, tomtar och stjärngossar. Lucia är en tradition som vi enligt historikerna har firat ända sedan åtminstone 1200-talet.
På den tiden var traditionen emellertid inte kopplad till den faktiska Lucia, ett helgon som levde på Sicilien på 300-talet. Istället handlade den så kallade lussenatten om att den 13 december då var årets längsta natt, (vintersolståndet) och i folktron betydde det att det var klokt att sprida så mycket ljus som möjligt för att hålla onda krafter borta.
Under 1700-talet kom idén om den ljusbärande flickan Lucia till Sverige från Tyskland och traditionen slog rot ganska snabbt. Luciatåg med tärnor, pepparkaksgubbar, stjärngossar och tomtar är dock ett betydligt senare påhitt.
Hur gör man i andra länder?
Oavsett vart i världen man blickar ut, är tiden före jul en tid av förberedelser, inte minst andligt. I de länder där den kristna tron är stark omfattar december månad från den första advent när man tänder adventsljusstaken och framåt en lång rad av traditioner som följs till punkt och pricka. I katolska länder är det vanligt att kyrkan spelar en stor roll i veckorna fram till jul.
Kyrkan fungerar som ett nav för både adventsfirande och andra aktiviteter. Det är också vanligt med festivaler och karnevaler av olika slag.
Under julen
Firandet under julafton och juldagen ser ungefär likadant ut i de flesta av länderna i norra Europa. Idén med jultiden har alltid, från vårt midvinterblot här i norr och andra hedniska riter till det moderna julfirandet, varit att fira med traditionell mat med hela familjen samlad.
Julgran och juldekorationer
Julgranen är en tradition speciell för norra Europa och anglosaxiska länder. Det finns en mycket naturlig förklaring till detta. Idén med att dekorera med gröna växter har att göra med att julen sammanfaller med de mörkaste dagarna, dagar då inget kan växa. För att påminna om att solen inom kort åter kommer att stiga högre på himlen har traditionen genom århundradena varit att dekorera med de växter som är gröna året om.
Just i norra Europa är det endast barrträd som är gröna året om, och just granen är ett träd med rikt med grenar och barr. I länder med ett mer gynnsamt klimat dekorerar man gärna med bladväxter. Samtidigt är det i södra Europa vanligt att man köper en liten gran i plast för att härma den tradition som har blivit mer eller mindre global.
I katolska länder, samt en del protestantiska länder där tron är lite starkare, är det dock mer vanligt att fokus läggs på krubban. I exempelvis Frankrike, Spanien och Portugal är krubban i centrum i vardagsrummet och hela familjen samlas för att komponera berättelsen om när de tre vise männen besöker Jesusbarnet.
Julklappar
Julklapparna är kanske det som är i största fokus under julfirandet. Det finns inte ett barn som inte är full av förväntan de sista dagarna före jul. Att ge bort julklappar är en mycket gammal tradition, som tros ha sin grund i de tre vise männens gåvor till Jesusbarnet. Det finns inga konkreta bevis för när vi i Sverige började dela ut julklappar, men förmodligen är traditionen många hundra år gammal.
Det började antagligen under 1400- eller 1500-talet med en tradition då ungdomar på landsbygden gick omkring bland gårdarna och sjöng ofta ekivoka sånger på julaftonskvällen. Då och då knackade ungdomarna på i gårdarna och kastade in en liten sak mest på skämt. En annan teori är att julklapparna, såsom vi känner dem idag, kommer från att man i jultid såg till att vara lite extra generös mot dem som hade det lite svårare.
Idag är den svenska traditionen kring julklappar att utdelningen sker efter Kalle Anka på TV. I familjer med mestadels vuxna och större barn kringgås dock ofta denna jultradition. Istället arrangeras ett parti julklappsspel, eller hasard med en annan benämning. Det fungerar ungefär som ett lotteri och idén är att alla ska få en eller ett par julklappar till ett mindre värde.
Julmat
Julmaten är central i julfirandet i alla länder. Julmiddagen markerar nämligen både slutet på fastan och firandet av Jesu födelse. Traditionell svensk julmat består framför allt av olika kött- och fiskrätter. Historiskt sett är det fläsk som har varit i fokus på julbordet. På orter vid kusterna har emellertid också lutfisk, sill och andra maträtter med råvaror från havet varit givna på julbordet. Julskinka, köttbullar, prinskorv, ägghalvor, potatis och rödbetssallad är stapelvaror idag medan rätter som blodkorv, grisfötter och sylta har tappat i popularitet år efter år.
På senare tid har de traditionella rätterna blandats upp med mycket annat och den senaste trenden är att i stor utsträckning ställa fram vegetarisk julmat på bordet för julmiddagen.
Julbordet ser olika ut i olika delar av världen. Det som dukas fram beror dels på grundläggande traditioner kring mat, dels på vilka råvaror som brukar vara i säsong kring julen.
Det finska julbordet påminner mycket om det svenska. Här är det fokus på sill, fläsk och köttbullar. Samtidigt finns några specialiteter för vilka inspiration har hämtats från Ryssland. Det handlar till exempel om gratänger och piroger. I Norge är det ett större fokus på fisk, får och lamm. I Danmark serveras normalt alltid skinkstek som huvudrätt, men även anka och gås är vanliga rätter.
I Tyskland och Österrike, som är två länder med många olika landsdelar med olika kultur, finns egentligen ingen enhetlig definition av hur ett julbord ska se ut. I Österrike kan exempelvis gås vara huvudrätten i söder medan friterad fisk är huvudrätten i norr. I Tyskland äter man gärna knödeln med kött från fågel eller vilt. I båda länderna är lebkuchen (pepparkaka) den givna efterrätten.
I Storbritannien brukar man inte duka fram något större julbord med många olika rätter. Istället äts en stor middag bestående av kalkon eller gås tillsammans med potatis. Efterrätten är normalt en plum pudding. Med det stora brittiska inflytandet i USA räknas den här måltiden också som den vanligaste på andra sidan Atlanten.
I grekisk-ortodoxa länder är det vanligt att man äter en julmiddag med tolv rätter. Dessa tolv rätter symboliserar de tolv månaderna på året. Soppa, friterade degknyten, fisk och piroger är några av de rätter som serveras till jul i de baltiska staterna, i Polen och Ukraina.
Jultomten
Den rödklädde, rödkindade, gråhårige och mycket fryntlige jultomten är i mångt och mycket en produkt av en viss läsktillverkares reklamfilmer. Denna figur är i sin tur en slags karikatyr av en figur som Clement Clarke Moores berättade om i dikten A Visit From St. Nicholas (1823). I den här dikten presenterade den amerikanske författaren en historia om en tjock man med vitt skägg som lämnade paket genom skorstenen.
Jultomtens historia går dock betydligt längre tillbaka än så. Det börjar på 300-talet med en helgonförklarad biskop i dagens Turkiet. Hans namn var Sankt Nikolaus. Denna biskop, som ofta gick klädd i en röd biskopsdräkt, var känd för sin givmildhet, och att han efter sin död blev helgonförklarad gjorde att hans namn spreds utanför Turkiet.
Det var holländarna som var först med att ta Sankt Nikolaus och hans gärning till hjärtat och det är från Nederländerna som den rödklädde, givmilde mannen har spritts över världen. I Sverige har jultomten varit huvudpersonen på julafton sedan slutet av 1800-talet. Traditionen att ge bort klappar är dock betydligt äldre än så. Du kan läsa mer om bakgrunden till julen och varför vi firar jul på julafton.se.
Jultomten har givetvis andra namn i andra delen av världen. I Frankrike väntar barnen på Père Noël och i Spanien väntar man på de tre vise männen (och får majoriteten av julklapparna på Trettondagen). I Österrike kommer Christkind och i Tyskland kommer Weihnachtsmann. Italienska barn väntar tålmodigt på Babbo Natale och i Ryssland kommer Ded Moroz (Farfar Frost!).
När firas jul i andra länder?
Själva datumet för det stora julfirandet är inte detsamma i alla länder. Det beror framför allt på religionen. Förklaringen kring att vi firar julafton den 24 december är faktiskt ganska intressant. När Sverige var ett katolskt land var traditionen att man skulle fasta dagarna före jul, detta fram till och med den 24 december. På juldagen skulle man sedan ordna med en stor festmåltid. Efter Reformationen var fastan inte längre påbjuden och därmed kunde man äta festmåltiden den 24 december istället.
I anglosaxiska länder (Storbritannien, USA, Australien med flera) och en lång rad andra länder är det fortfarande den 25 december som är det viktiga datumet. Det har för det mesta inte med religionen att göra. Istället handlar det om att man har fortsatt på en romersk tradition som startade redan på 300-talet. När Romarriket kristnades bytte man ut födelsedagsfirandet för solguden Sol Invictus den 25 december till firandet av Jesu födelse.
I andra kristna länder är den 24 och 25 december dagar då man visserligen firar Jesu födelse, men det stora firandet sker betydligt senare, vid Trettondagen närmare bestämt. Det är fallet i exempelvis Spanien, Portugal och katolska länder i Sydamerika. Anledningen är att det var då som de tre vise männen kom med gåvor till Jesusbarnet.
Om vi tittar österut i Europa firas julen den 7 januari, inte på grund av de tre vise männens ankomst till Betlehem, utan på grund av att man använder den julianska kalendern. Exempel på länder där julfirandet går av stapeln i januari är Ryssland och Ukraina.